Declinatore / Coniugatore Latino
PRESENTE |
I sing. | praecōgĭto |
II sing. | praecōgĭtas |
III sing. | praecōgĭtat |
I plur. | praecōgĭtāmus |
II plur. | praecōgĭtātis |
III plur. | praecōgĭtant |
IMPERFETTO |
I sing. | praecōgĭtābam |
II sing. | praecōgĭtābas |
III sing. | praecōgĭtābat |
I plur. | praecōgĭtabāmus |
II plur. | praecōgĭtabātis |
III plur. | praecōgĭtābant |
FUTURO SEMPLICE |
I sing. | praecōgĭtābo |
II sing. | praecōgĭtābis |
III sing. | praecōgĭtābit |
I plur. | praecōgĭtabĭmus |
II plur. | praecōgĭtabĭtis |
III plur. | praecōgĭtābunt |
PERFETTO |
I sing. | praecogitavi |
II sing. | praecogitavisti |
III sing. | praecogitavit |
I plur. | praecogitavĭmus |
II plur. | praecogitavistis |
III plur. | praecogitavērunt, praecogitavēre |
PIUCHEPERFETTO |
I sing. | praecogitavĕram |
II sing. | praecogitavĕras |
III sing. | praecogitavĕrat |
I plur. | praecogitaverāmus |
II plur. | praecogitaverātis |
III plur. | praecogitavĕrant |
FUTURO ANTERIORE |
I sing. | praecogitavĕro |
II sing. | praecogitavĕris |
III sing. | praecogitavĕrit |
I plur. | praecogitaverĭmus |
II plur. | praecogitaverĭtis |
III plur. | praecogitavĕrint |
PRESENTE |
I sing. | praecōgĭtem |
II sing. | praecōgĭtes |
III sing. | praecōgĭtet |
I plur. | praecōgĭtēmus |
II plur. | praecōgĭtētis |
III plur. | praecōgĭtent |
IMPERFETTO |
I sing. | praecōgĭtārem |
II sing. | praecōgĭtāres |
III sing. | praecōgĭtāret |
I plur. | praecōgĭtarēmus |
II plur. | praecōgĭtarētis |
III plur. | praecōgĭtārent |
PERFETTO |
I sing. | praecogitavĕrim |
II sing. | praecogitavĕris |
III sing. | praecogitavĕrit |
I plur. | praecogitaverĭmus |
II plur. | praecogitaverĭtis |
III plur. | praecogitavĕrint |
PIUCHEPERFETTO |
I sing. | praecogitavissem |
II sing. | praecogitavisses |
III sing. | praecogitavisset |
I plur. | praecogitavissēmus |
II plur. | praecogitavissētis |
III plur. | praecogitavissent |
IMPERATIVO |
PRESENTE |
II sing. | praecōgĭta |
II plur. | praecōgĭtāte |
FUTURO |
II sing. | praecōgĭtāto |
III sing. | praecōgĭtāto |
II plur. | praecōgĭtatōte |
III plur. | praecōgĭtanto |
|
PARTICIPIO |
PRESENTE |
praecōgĭtans, –antis |
FUTURO |
praecogitatūrūs, –a, –ūm |
INFINITO |
PRESENTE |
praecōgĭtāre |
PERFETTO |
praecogitavisse |
FUTURO |
Singolare: | praecogitatūrūm, –am, –ūm esse |
Plurale: | praecogitatūros, –as, –a esse |
GERUNDIO |
Genitivo: | praecōgĭtandi |
Dativo: | praecōgĭtando |
Accusativo: | ad praecōgĭtandum |
Ablativo: | praecōgĭtando |
SUPINO |
praecogitatum |
Vedi la forma passiva di questo lemma
Sfoglia il dizionario
A
B
C
D
E
F
G
H
I
J
K
L
M
N
O
P
Q
R
S
T
U
V
W
X
Y
Z
{{ID:PRAECOGITO100}}
---CACHE---
|
I nostri siti:
En français
In english
In Deutsch
En español
Em portugues
По русски
Στα ελληνικά
|
Ën piemontèis
|